Tillbaka på ruta ett
Jag blir så trött.
Ja, ska inte säga nåt iofs. Nu är det såhär å jag har givit mig in i leken igen.
Jag hade kunnat backa, säga nej men det gjorde jag inte så nu får jag stå mitt kast.
Men jag vet inte. Det är nåt där fortf. Vet inte vad det är dock.
Det kanske inte va så vettigt att falla tillbaka igen. Det är ju bara jag som förlorar på det.
Fan. Varför är det så svårt å säga nej till vissa människor.
Kommentarer
Trackback