N

jag är hemma igen i Sthlm å det känns sådär. Hålelr bara på å planerar när jag ska åka ner till Lund igen. Men jag vet iofs inte om jag vill vara där heller. Det är tomt å den jag vill träffa mest vet jag inte om den vill träffa mig så det kanske bara skulle bli deppigt å sitta i Lund i min lägenhet. Jag kan inte bestämma mig riktigt för hur det blir men det löser sig väl.

Helt seriöst vet jag inte riktigt var jag ska spendera sommaren å jag fick lite panik när jag tänkte på att det är typ 3 månader kvar tills nåt seriöst å vettigt kommer hända i mitt liv nu eftersom jag inte har nåt jobb att gå tilli sommar. Å min familj jobbar å kompisarna jobbar. Hm. Kanske inte blir så spännande?

Känenr mig lite hemlös å vet inte vart jag ska vara i sommar riktigt. Här hos päronen är det inte "hemma" längre. Det enda som finns kvar i mitt rum är en säng å jag har inte så mycke att göra där längre. Brorsan börjar jobba imorn å likaså mamma å pappa. Kvar sitter jag. Jag får panik.

Okey nu ska jag försöka lugna ner mig här å glädjas lite över att jag får träffa min familj även om det känns jobbigt me allt just nu. Speciellt en person som gör att klumpen i magen växer. Prata me honom för ett tag sen å det va inga glada toner så vi får väl se om det fixar sig. Börjar bli lite smått tröttsamt det här me strul å klump i magen. Kan det nån gång bli seriöst?